Glykol
Väldigt ofta dyker det upp frågor kring just glykol, speciellt när vintern närmar sig. Syftet med den här artikeln är att öka förståelsen om vilka typer av glykol som finns på marknaden och vad de skiljer sig åt. Det kommer inte att vara en artikel som ger ett exakt svar på vilken typ av glykol du skall använda till just din bil. Artikeln är tänkt att vara ett stöd för att förstå de olika typerna och kunna förstå vad man skall titta efter och vara uppmärksam på och därigenom undvika de vanligaste fällorna och missförstånden.
Artikeln kommer att vara generell i början och i slutet försöka fokusera på de olika BMW motorerna/modellerna och vilken typ av glykol som är lämpligast för dessa. Ambitionen är även att i slutet av artikeln lista några vanliga glykoler och vilken typ dessa är.
Informationskällorna har varit många och mycket blandade. Det har inhämtats information från AutoPower, Sporthojen, och mycket mer...
Varför glykol?
Vattenkylda motorer som inte var i drift fick problem när omgivningstemperaturen gick under 0°C, vattnet frös såklart till is och orsakade stora skador! Problemet löstes genom att tillsätta glykol i vattnet vilket gjorde att fryspunkten för blandningen sjönk rejält och började inte frysa till is förrän det nådde temperaturer på nedåt -40°C istället.
I dagens motorer har glykolen mer viktiga uppgifter än att bara se till att vattnet inte fryser. Den förhindrar korrosion, smörjer vattenpumpen, sänker ytspänningen och höjer kokpunkten. Därför kommer jag i resten av artikeln att benämna tillsatsen som kylarvätska istället för frostskydd eller liknande namn (då frysskydd bara är halva dess uppgift och lite missvisande - rostskyddet är minst lika viktigt).
Man kan dela in all nuvarande kylarvätska i två stora huvudgrupper - IAT (Inorganic Additive Technology) och OAT (Organic Acid Technology). Detta är garanterat inga ord eller huvudgrupper du hört eller sett tidigare då de används väldigt sällan bland konsumentprodukter. Du kommer däremot känna igen dess undergrupper.
Alla kylarvätskor, oberende huvudgrupp eller undergrupp, är baserade på någon typ av glykol. Det är vilken typ av glykol men främst additiven som skiljer de olika grupperna åt. Ren glykol är faktiskt färglös men man brukar färga glykolen som skall användas till kylarvätska. Det är lika bra att säga detta med en gång - det finns lika många regler som undantag när det gäller färgning av kylarvätska - därför gäller följande regel
Du kan inte avgöra på färgen vilken typ av glykol du har!
Du kan göra kvalificerade gissningar, men du kan aldrig veta med säkerhet. Därför kan du redan nu bespara dig tid och sluta gissa och göra antaganden - har du inte fyllt på själv eller fått det berättat för dig vad som fylldes på sista gången så kan du inte veta med säkerhet vilken typ det finns i ditt system!
Inorganic Additive Technology (IAT)
I denna huvudgrupp finns det två undergrupper, den sämre propylenglykolen ("miljöglykol") och den bättre etylenglykolen ("vanlig glykol"). De flesta kylarvätskor i denna huvudgruppen brukar generellt sett ha en grön, blå eller grön/blå färg men det finns flera undantag. Därför gäller fortfarande ovanstående regel : du kan inte avläsa på färgen vilken typ av kylarvätska du har!
Gemensamt för dessa båda undergrupper är hur korrosionsskyddet är uppbyggt. Det består typiskt av silikater och/eller fosfater som primärt korrosionsskydd och skyddar både järn och aluminiumytor mycket bra. Dessa kemikalier reagerar snabbt och bildar omedelbart ett korrosionsskydd. Denna formulering fungerar mycket bra för i princip alla typer bilmotorer och bilkylare. Huvudgruppens namn (inorganic) kommer ifrån att dess rostskydd inte består av organiska föreningar (föreningar innehållandes kol och väten) utan av icke-organiska föreningar.
Problemet är att additiven (främst korrosionsskyddet) bryts ned och måste bytas ut runt vartannat år (eller runt 5000 mil). Gör man inte detta börjar komponenter såsom kylare, vattenpump, topp, block och så vidare sakta men säkert förstöras. Detta har drivit på utvecklingen av en förbättrad typ av kylarvätska (så kallad OAT) då byte av kylarvätska är lika sällsynt hos vanliga bilägare som byte av bromsvätska...
Låt oss kort presentera de två undergrupperna, propylenglykol och etylenglykol. Den förstnämnda (propylenglykol) är numera mindre vanlig och börjar försvinna mer och mer ute i handeln - det finns egentligen ingen direkt anledning varför man skall använda den då den är sämre på i princip alla områden än sin närmaste konkurrent etylenglykolen.
Propylenglykol (PG)
Glykolen som används är av typen monopropylenglykol, varför den ofta benämns kort och gott som propylenglykol (PG). Även namn som "miljöglykol" kan ses då den inte är giftig. Notera att trots att den inte är giftig är det direkt ohälsosamt att få i sig propylenglykol.
Något sämre korrosionsskydd än etylenglykol (speciellt för aluminimum)
Något sämre värmeupptagningsförmåga än etylenglykol
Blir mer trögflytande än etylenglykol vid låga temperaturer (-20° C och lägre)
Kan skikta sig och därigenom frysa partiellt (uppstår bara om kylsystem stått stilla under längre tid)
Svårare att stabilisera än etylenglykol rent additivmässigt (kan leda till skiktningar och utfällningar)
Etylenglykol (EG)
Som namnet antyder är denna baserad på monoetylenglykol. Den är bättre på alla områden än propylenglykol - förutom en sak...
Denna är mycket giftigt! Dödlig dos är satt till 1 dl för en normal vuxen man fast även mycket mindre doser kan ge mycket allvarliga förgiftningar! Den är dessutom söt i smak/lukt vilket gärna lockar hunder/katter till att slicka i sig utspilld etylenglykol och avlida.
På grund av att den är så giftig blir det vanligare och vanligare (bland annat i delstaten Oregon och nu senast i Tennessee) att det är lag på att denna typen av kylarvätska har tillsatser av denatoniumbensoat för att få säljas i den vanliga handeln (denatoniumbensoat är det bittraste ämnet som man känner till och används i diverse sammanhang för att förhindra oavsiktlig konsumtion av giftiga ämnen).
Organic Acid Technology (OAT)
Produkter inom denna huvudgruppen brukar ofta benämnas som longlife, extended life eller liknande ute bland konsumentprodukterna. Dessa kylvätskor kan ses som efterträdarna till de tidigare IAT-kylvätskorna (de "vanliga" propylenglykol- och etylenglykol-kylvätskorna).
Alla kylvätskor i OAT-huvudgruppen är dock fortfarande baserade på etylenglykol! Det är just rostskyddet som är annorlunda. Istället för att använda sig av icke-organiska ämnen som korrosionsskydd används istället organiska syror (organic acid technology). Dessa organiska syror bryts inte ned lika lätt som de icke-organiska ämnena och därför kan bytesintervallen förlängas rejält.
Vissa produkter inom denna huvudgruppen kan dock vara aggresiva mot kylare som innehåller bly/koppar/mässing i fogar och dylikt. Men det finns även produkter inom denna huvudgruppen som inte har detta problem. Därför bör man vara mycket försiktig att använda denna typen av kylarvätskor i äldre bilar.
När det gäller färg så finns mer eller mindre hela regnbågens färger representerade inom denna huvudgruppen! Det är fullständigt lönlöst att använda sig av färg till någon som helst användbar information...
Huvudgruppen OAT har två undergrupper, OAT och HOAT. Det är något olyckligt att ha samma namn på huvudgrupp och undergrupp, men i resten av artikeln kommer OAT respektive HOAT alltid referera till respektive undergrupp (om inget annat anges).
OAT
Denna undergrupp har korrosionsskydd baserat på olika typer av organiska syror. De innehåller vanligtvis sebacate, 2-ethylhexanoic-acid (2-EHA) och andra organiska syror som korrosionsskydd och dessa ersätter helt och hållet den äldre typen av korrosionsskydd som återfinns i IAT-kylarvätskor.
OAT innehåller således varken silikater eller fosfater. Undantaget är Toyota och Honda som häller i en liten nypa fosfater i sina kylarvätskor. Toyota och Honda använder sig dessutom uteslutande av sebacate som korrosionsskydd (de har således ingen 2-EHA i sina OAT produkter).
Användningen av organiska syror ger en längre livslängd på kylarvätskan då dessa inte bryts ned lika lätt som silikater eller fosfater. Typiska bytesintervall är 5 år (eller 25000 mil).
Denna undergruppen används i huvudsak av General Motors (orange till färgen och går under namnet DEX-COOL®), Volkswagen/Audi (samma som GM fast rosa till färgen), Honda (mörkgrön), Toyota (rosa), Opel, Ford Europa.
HOAT
Denna undergruppen går under namnet Hybrid OAT (HOAT). Den använder också organiska syror fast i kombination med icke-organiska ämnen för att skapa sitt korrosionsskydd. Man använder sig inte av sebacate eller 2-EHA utan främst av benzoate som den organiska syran och silikat för det icke-organiska ämnet.
Användandet av silikater gör att kylarvätskans kavitationsegenskaper förbättras, är mindre aggresiv mot vissa typer av tätningar samt agerar som ett snabbläkande skydd mot aluminiumytor.
Livslängden är något kortare än OAT (5 år eller 15000 mil) men har å andra sidan några andra bättre egenskaper tack vare silikatet. Man kan se denna undergrupp som en hybrid mellan IAT och OAT där den tar det bästa från båda världar.
Denna typen används i huvudsak av Chrysler (orange), Ford (gul), Mercedes, Volvo.
Vad Ska Man Tänka På?
Nitriter/Aminosyror
Det nämns ofta att då nyare motorer innehåller lättmetall såsom aluminium och/eller magnesium så skall kylarvätska till dessa vara fri från nitriter och aminosyror.
Dock har kylarvätska innehållandes nitriter och aminosyror varit förbjudet en lång tid i Sverige. BMW har dessutom använt kylarvätska utan dessa tillsatser sedan 1986 (Källa : TIS 01/2005).
Baserat på detta låter det som en kombination av miljöaspekt och motortekniska detaljer varför man inte skall ha nitriter och aminosyror som rostinhibitorer.
Kranvatten vs Batterivatten
Man bör använda avjoniseratvatten (batterivatten) och inte kranvatten som ibland innehåller ganska stora mängder kalk och salter. Vid temperaturer över 65°C fäller dessa ut och fastnar på alla ytor och bildar ett isolerande skikt som hindrar värmeöverföringen och i värsta fall täpper igen små kanaler helt.
Det ska nämnas att "kranvatten" skiljer sig enormt mycket beroende var man är i Sverige med sin kran! Det är hårdheten på vattnet som avgör lämpligheten att kunna använda det i kylarsystemet. Ju hårdare vatten desto mer mängder mineraler innehåller det och desto olämpligare är det att använda i kylarsystemet. Exempelvis Skåne och Gotland har naturligt hårt grundvatten. Men notera att om du har din kran i Malmö , Lund eller Helsingborg så får du troligtvis mjukt vatten (vi får från Bolmensjön eller avhärdat från Vombsjön).
Tänk På Procenten, Helge!
Hur skall jag blanda vatten och kylarvätska? Rekommenderat är att använda sig av en 50/50 blandning, inte mindre. Går andelen kylarvätska över 55% minskar dock kylarvätskans värmeupptagninsförmåga kraftigt. Så håll andelen kylarvätska mellan 50%-55% hela tiden. Behöver du toppa upp så blanda först upp en 50/50 grogg och häll denna sedan i ditt kylarsystem.
Du skall alltid ha lämplig blandning av vatten och kylarvätska - även på sommaren! Om du glömt varför så skall du börja om och läsa artikeln från början igen - svaret står där...
Hur Ofta Skall Jag Byta?
Det beror på vilken typ av kylarvätska du har. Men oavsett vilken typ du har så är själva frysskyddet inga problem för glykolen finns alltid kvar och fungerar som den är tänkt - det är främst rostskyddet som försvagas med tiden.
• Har du vanlig IAT är rekommenderat bytesintervall 2 år (eller 5000 mil).
• Har du OAT rekommenderar många ett bytesintervall på 5 år (eller 15000 mil).
• Har du HOAT rekommenderar många ett bytesintervall på 5 år (eller 15000 mil).
Många biltillverkare har numera dock inget rekommenderat bytesintervall. Men man kan tyckas skönja en officiell bild från biltillverkare att det inte behöver bytas medans en inofficiell bild från verkstäder/tekniker menar på iallafall att ett bytesintervall på 5 år kan vara på sin plats.
För BMW finns följande rekommenderade bytesintervall (Källa : TIS 12/2005). Generellt gäller 4 år (förutom M modeller som har 3 år) för alla modeller förutom nedanstående där det inte finns något rekommenderat bytesintervall (lifetime)
• E65 från och med 09/2003
• E85
• Modeller med Condition Based Service (CBS) från och med 09/2003
• Bensin-modeller med Service Interval Indicator (SIA) från och med 03/2003
• Diesel-modeller med Service Interval Indicator (SIA) från och med 09/2003
• M-modeller från och med 09/2003
Kan Jag Blanda X Med Y?
• Du bör inte blanda IAT-PG och IAT-EG.
• Du kan blanda olika IAT-PG fabrikat (fast du får inte bättre egenskaper än den "sämsta" av de två du blandar).
• Du kan blanda olika IAT-EG fabrikat (fast du får inte bättre egenskaper än den "sämsta" av de två du blandar).
• Det går oftast att blanda olika OAT fabrikat.
• Det går oftast att blanda olika HOAT fabrikat.
• Blanda aldrig IAT och OAT/HOAT (såvida inte det uttryckligen står att dina två fabrikat är kompatibla).
• Blanda aldrig OAT och HOAT (såvida inte det uttryckligen står att dina två fabrikat är kompatibla).
Vad Ska Jag Ha Till Min BMW?
~2004
Till de äldre modellerna (till exempel 3-serierna E21,E30,E36 och 5-serierna E28,E34,E39 samt 7-serierna E23,E32,E38) rekommenderas IAT-EG dvs helt vanlig etylenglykol (men naturligtvis går det alldeles utmärkt att byta till HOAT kylarvätska vilket inte är någon nackdel då det ger ett rostskydd som varar längre).
Köpte du kylarvätska hos BMW i Sverige till dessa äldre modeller kom det i 1.5L förpackningar med artikelnummer 83 51 9 401 739.
2004~
Ungefär vid denna tidpunkten började de flesta BMW modeller (samt de bilar som varit inne på SI service) få HOAT kylarvätska i sig. Denna typen håller sig mycket längre än vanlig IAT-GT kylarvätska (BMW uppger inget rekommenderat bytesintervall för HOAT utan säger att det är "lifetime" kylarvätska) - se tidigare kapitel "Hur Ofta Ska Jag Byta?".
Köper du kylarvätska hos BMW i Norden idag kommer det i 1.5L förpackningar med artikelnummer 83 19 2 211 914 (tidigare artikelnummer har varit 83 19 2 211 914 <= 83 19 9 401 739 <= 83 51 9 401 739).
För övriga marknader används andra artikelnummer (Japan har 83 19 2 211 194, Kina har 83 19 2 211 195, Australien har 83 19 2 211 913 och Tyskland har 83 19 2 211 191).
Enligt SI Bulletin 17 01 07 så står det att alla BMW modeller från 2004 och nyare ska ha den nya HOAT kylarvätskan, BMW Long-Term Antifreeze/Coolant (nu är denna bulletinen för den nordamerikanska marknaden men det bör gälla även Europa - men de artikelnummer som nämns är bara för den nordamerikanska marknaden).
Enligt TIS 12/2005 är det tillåtet att blanda IAT-GT och HOAT kylarvätskor så länge båda finns med på listan över godkända kylarvätskor (TIS 03/2006 Svenska TIS 03/2008 Tyska)
.
BMW använder sig inte av några OAT kylarvätskor. De har endast vanlig IAT-GT kylarvätska (där BMW uppger normala bytesintervall) samt den nya HOAT kylarvätskan (där BMW uppger inga bytesintervall då det ska vara "lifetime").
Du ska således aldrig toppa upp med OAT kylarvätska i en BMW, då det inte används till någon av deras motorer. Vanliga exempel på OAT kylarvätska är de som har G30 i namnet (tex Biltema LongLife G30) och Castrol Antifreeze SF.
. Gott nytt år på er alla.
