#1
Hösten 2019, nästan samtidigt som några fladdermöss i Långtbortistan hostade till och skapade hysteri runt världen i något som kom att döpas till Covid 19, då köpte jag en bil till.
En Volvo V70 årsmodell 2001, 2,4 170hk och automatväxlad.
Vid 68 års ålder är jag med andra ord ägare till TVÅ bilar, vilket föranledde min omgivning, både anhöriga, vänner, bekanta, grannar etc. att fråga mig, varför?
Mitt svar blev helt enkelt – Bara för att jag kan nu, efter flera år som skuldsatt p.g.a. två försök att skapa familjer med husbyggen och två barn, var jag nu äntligen solvent och hade ingen annan än mig själv att ta hänsyn till. Nu skulle JAG ha roligt!
Sedan tidigare ägde jag en Volvo 740 90;a som jag ”pysslat” med i 5 år, nu ville jag ha en bil som inte behövde underhållas och repareras, så ofta, d.v.s. brukskörd (pendlarbil), nybesiktigad och skattad.
Efter en tid föll valet på en V 70 som skulle ha en motor på minst 170 hk, automatväxlad och i en prisklass kring 15 lakan.
Studerade många privatannonser innan jag bestämde mig för fordonet på bilden härnedanför:
Flera annonsörer hade bilder på väldigt snygga bilar utanpå, men interiören var otroligt sliten på de flesta, men jag fastnade för att detta exemplar såg ut som om ägaren varit oerhört rädd om inredningen, vilket skulle visa sig vara över förväntan, se bilder:
Det var ett riktigt kap jag gjorde. Den kostade strax över 10 lakan, var nybesiktigad, med nya bromsar, däck och justerad hjulinställning inför besiktningen. Skatten var betald för ett halvår framåt, nuvarande ägare var mekaniker och hade själv köpt den av en släkting för att sälja den vidare och kunna köpa ett annat bilfabrikat som hon ville ha. Priset var lågt satt, med tanke på skicket, därför hon önskade en snabb affär och det blev det.
Vilken WOW-faktor som mötte mig på parkeringen, lyckades få hyra parkering bredvid varandra också
Vilken fantastisk känsla att sätta sig bakom ratten på en Volvo som var 11 år yngre än 740; an med all den tekniska utveckling som skett under dessa år. Multifunktionsratt, klimatanläggning - som det heter det nu, inte ”ventilationen”, musikanläggning (med kanonljud) – inte bilstereo etc. etc. ja, det var knappar och rattar överallt och väldigt snygg inredning i svart med lite träimitationer i dörrarna. Inte minst fick jag en tår i ögonvrån när jag öppnade dörrarna med ett tryck på nyckeln och det rasslade till i låsen, blinkade lampor och tändes lampor inne i bilen. Var tvungen öppna att stänga några ggr, bara för känslan av att för första gången vara ägare till en bil med detta fenomen.
Jag gjorde massor av glädjande, praktiska nymodigheter den första tiden, upptäckter som befäste min känsla för Volvo som bilarnas bil. Snygg design, oerhört genomtänkta praktiska lösningar, inte kosmetiska, utan var sak hade en funktion.
Upptäckte t,ex, extra 12 volts uttag i lastutrymmet och vilket enormt lastutrymme tillika. Dessutom verkar det ha använts så ofta i min bil, fräscht med nybilskänsla som den övriga interiören.
När jag ”gottat” mig några dagar var det så dags att sätta min prägel på denna bil som jag gjort med de övriga bilar jag ägt.
Började med ett rattskydd som hade inslag av krom och grått, likt inredningen. Bild på före rattskydd och efter rattskydd (rattmuff av, rattmuff på) för att travestera ett skämt från 70-talet
#5
Efter en tid började jag fundera på att byta lampor i inredningen, både belysningen i tak, golv, bagage etc. den ordinarie var för tråkig med sitt grumliga gula sken. Kollade in lite Youtube filmer om hur man byter, dvs. får bort plastskydd o.dyl. utan att bräcka sönder dem.
Beställde på Wish som vanligt, då kostnaden där är mer överkomlig än de flesta andra bildelsföretag, visserligen kan väntetiden bli lång, men det är det värt.
Skillnaden på ljussken blev som natt och dag s.a.s.
Då var vi framme vid det som gjort att jag legat vaken om nätterna, med ångestdemoner och frosskramper……byta belysning i instrumentpanel och klimatanläggning, m.a.o. jag skulle ge mig på att störa den förfärliga datorboxen eller styrboxen eller CEM:en, kärt barn har många namn.
Central Electronic Modul är en uppfinning framtagen av Faen själv, enligt de flesta, en digital felsökningsmodul som är till stor hjälp för en seriös verkstad att hitta var problemet finns och åtgärda det, men omöjliggör för oss hemmafixare att spara pengar och åtgärda själv. Skulle man ändå våga sig på att skruva lite själv, så riskerade man felkoder som medförde omedelbart verkstadsbesök, utan att passera gå och med en skyhög kostnad från verkstaden som med hjälp av ett speciellt verktyg, en scanner, återställde felkoderna, ett s.k. OBD-någonting vertyg. Däremot fanns det positiv information också att erhålla från den häringa boxen t.ex. hur mycket bensin, som finns kvar i tanken och hur länge den räcker vid olika körsätt.
Nu är jag autodidakt = självlärd, så jag började läsa på om det här fenomenet och åter studera Youtubefilmer i ämnet. Vår egen eminente administratör Sladdaren är en pedagog av stora mått, till motsats för de självupptagna narcissister som sätter kameran mot sig själv och snackar i tio minuter, innan de visar åtgärden under en minut på sina instruktionsfilmer.
Till sist vågade jag mig på att byta belysning i den lilla hel/halvljus modulen till vänster om ratten. Min V70 skulle få GRÖN belysning, eftersom jag hade blå i 740:an.
Sedan blev det dags för den lite mer besvärliga instrumentpanelen. Var väldigt osäker på om jag vågade koppla loss batteriet innan, detta kunde nämligen förorsaka felkoder i den berömda CEM:en. Friskt vågat är hälften vunnet, jag bytte lampor UTAN att koppla loss, varken batteri eller instrumentpanel. Krångligt och obekvämt, men resultatet blev över förväntan.
Sporrad av framgången, gav jag mig så på klimatanläggningen. Här måste man vara dubbelt försiktig eftersom den har någon form av direktkontakt med CEM:en. Dessutom kan den vara svår att få loss p.g.a. dess placering. Jag upptäckte ganska snabbt att jag kunde inte koppla loss batteriet för att undvika störningar i CEM:en. Eftersom jag har en automatare och måste flytta växelspaken för att få fram klimatanläggningen, var jag tvungen att ha ström till spaken, annars går den inte att flytta.
Till sist hade jag fått fram anläggningen genom att slå på tändningen, starta bilen och flytta växelspaken. Lyckades byta lampor utan att koppla loss anläggningen och undvek felkoder under hela proceduren. Nedrans vad snyggt det blev med grön belysning över hela förarmiljön.
Det här el och eletronikjobbet, sysslade jag med på våren och sommaren 2020. Sverige var mer eller mindre nedstängt, p.g.a. pandemin, så det blev inte några roadtrips längre. Däremot körde jag fortfarande min dotter till jobb tidiga mornar, några ggr/månad. Skiftade mellan min V70 och 740:an.
I min 740 hade jag en superb 1-din stereo med uttag för USB, vilket var det format där jag hade de flesta låtarna, dessutom fanns knappen ”random” vilket gjorde att mina spellistor på 3 till 500 låtar, alltid lät aktuella.
När jag nu bytt till grön belysning i min V70 utan problem, gav jag mig på att byta den gamla 2-din stereon till 1-din, ville ha en s.k. ”old school” stereo, det räcker med displayer i min smartphone, dator etc. kände inget behov av att ha det i bilen också.
Först hittade jag ett USB som lyste grönt när det aktiverades, därefter fann jag en stereo som lyste grönt, så jag beställde monteringskåpa för 1-din till V70 och den ISO-adapter som behövdes för monteringen. En sjujäkla kostnad, nästan lika mycket som själva stereon.
Återigen monterade jag loss klimatanläggningen strömmen på för att kunna flytta växelspaken och få ut anläggningen, men utan att koppla loss den. Så lossade jag skruvarna som höll stereon och drog fram den med att bända lite här och där.
Hjälp vilken röra som avslöjades på baksidan av stereon. ”Någon” hade klippt sladdarna till ISO kontakten och därefter anslutit dem igen, inte lödat som ”Sladdaren” visar i sin guide, nej den faen hade virat små el-tejp bitar om kopparanslutningarna och de höll naturligtvis på att lossna. Dessutom låg där en adapter för anslutning av smartphone, m.a.o. det var en röra av guds nåde och när jag skulle titta närmare på eländet, förorsakade jag en kortslutning, så klart. Jaha, då var det kört med CEM:en, så jag gick bak och öppnade bakluckan. Där är batteriet placerat under lastmattan, kopplade loss minuskabeln och funderade på nästa drag. Motvilligt klippte jag bort ISO-kontakten på min dyra adapter, tog bort el-tejpen och anslöt, med hjälp av ”sockerbitar” istället. Monterade provisoriskt stereon och kåpan tillbaka i panelen.
Fäste minuskabeln och vred på tändningen. Det lyste såååå grant, både stereon och USB:n, men inget ljud, dessutom, ve och fasa, instrumentpanelen var stendöd!!!!
Jag höll på i dagar med att försöka lösa problemet, under fick bilen stå oanvänd. Till sist kom jag på att hela röran med kablaget, uppstått när den påkostade ”subwoofer”-förstärkaren monterats. Det fanns nämligen en sådan bredvid batteriet i lastutrymmet. Den är inte original till bilen, men uttaget finns där om man vill kosta på sig den som extra tillbehör. Instrumentpanelen hade slocknat därför den helt enkelt gick sönder vid kortslutningen, beroende på att lödningen var svag i de första modellerna vid millennieskiftet. P.g.a. miljötänkande hade tillverkare varit tvungna att ta fram ett svagare lödmaterial i slutet av nittiotalet. Jag löste inte problemet med ljudet som inte fungerade p.g.a. ”klantmonteringen” av subwoofern, så det var bara att montera tillbaka 2-din stereon och försluta eländet på baksidan. Ett sjuhelsikes jobb, men det fungerade igen med ljud etc.
Sedan gällde det att få igång instrumentpanelen och därmed även felkoderna i CEM:en och detta till en överkomlig kostnad för en pensionär utan besparingar eller konto på Cayman Island. Jag använde mig av mina Chico-kontakter och frågade en kille som brukade parkera bilar vid trottoaren, samt reparera dem där och sälja vidare. (Detta är Malmö, så bli inte förvånade över hur allt fungerar i denna stad) Faktum är att han ringde ett kort samtal till en ”kompis” och jag fick en tid nästa dag för besök. Verkstaden låg lite utanför staden, så nästa dag körde jag på känn dit (ingen mätare fungerade i panelen) och träffade en fullproffsig bilelektriker. Efter en kopp kaffe och när han stillat min nyfikenhet på hur allt fungerar med CEM etc. kollade han genom bilen och bad komma åter nästa dag. Då hade han bytt instrumentpanel OCH satt i mina gröna lampor i den, samt återställt CEM:en till det facila priset av endast ETT lakan, otroligt, men tacksamt. Han hade också tittat på om det gick att byta stereon, men det var ett jättejobb att dra nya sladdar för att få det till att fungera, så det bordlade jag helt. Nu, med facit i hand, kan jag bara säga, genom att äga en bil med CEM och klanta till det har jag numera stora kunskaper i ämnet. Införskaffade t.o.m. en egen scanner, men det är en helt annan historia.
Senare, samma höst, sålde jag min V70 med förtjänst, kanske för att jag marknadsförde den med bilder och text i bilderna om hur väl underhållen den var. Några av dessa bilder finns med i tråden och jag avslutar denna tråd med ytterligare en bild från annonsen.
Tack Volvo V70 ROZ 081 för den korta, men njutbara, tid vi fick tillsammans!
.
. Men det sådana saker när det strular som man kan lära sig så mycket av. Men det är klart att man blir lite svettig när det dyker upp saker man inte riktigt är beredd på 
naturligtvis ska det bytas lampor i den också.....och den gröna snygga "old school" radion ska också in i den för den ligger i mint condition och väntar